Trappor

GRANIT
En granit kan ha olika färger allt från vit till röd och svart beroende på skillnad i mineralsammansättning och textur. Graniter är generellt väldigt tåliga och hållbara. Polerad granit ger en högblank yta som kan upplevas halkig i trappor medan ett slipat granitgolv är matt men lika slät som polerat. Graniter kan även flammas. Det innebär att man hettar upp stenen så att kiseln reagerar och sprätter iväg. Flammad granit ger ett rustikt intryck som visar stenens egenskaper. En flammad yta inomhus upplevs sträv och svårstädad men då kan man välja att borsta stenen i olika grader efter att graniten flammats. Strukturen består, men stenen blir lenare.

KALKSTEN & MARMOR
Marmor och kalksten finns i alla möjliga färger och mönster. Både marmor och kalksten är ganska mjuka stenar. Det gör att trappor kan nötas efter en tid. Den vanligaste ytbehandlingen för marmor och kalksten är finslipat men man kan även välja andra grader på slipningen. Marmor och även vissa kalkstenar kan poleras men det är olämpligt i offentliga miljöer då ytan inte är tillräckligt beständig. För en rustik, friktionsfri ytbehandling kan kalksten hyvlas.

SKIFFER
Den höga glimmerhalten hos skiffern ger den en speciell och unik lyster. Kvartsitskiffer är mycket tålig och motståndskraftig. Lämpar sig därför i alla miljöer, både inom och utomhus. Arctic Kvartsit är partner med Minera Skiffer som bryter svensk Offerdalsskiffer och norsk Oppalskiffer. Vi är också återförsäljare till Ottaskiffer. För skiffer så är klovyta den vanligaste bearbetningen. Kvartsitskiffer med klovyta är lämplig i alla miljöer där man vill ha ett rustikt intryck. För inomhus kan man välja antikborstad som innebär att skiffern är borstad på klov- eller naturytan som det också kallas. Det gör ytan lenare och mer lättstädad. Man kan även välja att slipa skiffern för ett annat uttryck. Kanterna på plan- och sättstegen kan utföras på olika sätt, sågade eller klippta. Lerskiffer är mjukare och rekommenderas inte i offentliga miljöer.

TERRAZZO

Terrazzo kan måttbeställas som hela plan-och sättsteg.

KONTRASTMARKERING
I offentlig miljö så finns det krav på kontrastmarkering. Man kan då välja att ha ett steg i avvikande färg, puckar eller en rand i framkant av en sten i en avvikande färg.

MONTERING
Montering i fästmassa används i första hand då det sällan finns utrymme för montering i bruk. Fästmassan bygger endast 3-5 mm.

Format
Valet av tjocklek på plansteget är delvis en estetisk men även en teknisk fråga beroende på ytbehandling och längd. Tjockleken på planstegen bör dock vara minst 20-30 mm. Trappen kan utföras med eller utan språng, med fasad, profilerad, rak eller rundad kant. För att avleda skurvatten så kan man välja att antingen fräsa ett skurspår eller så limmar man en skurlist ovanpå plansteget. Kontraster kan utföras genom att använda annan sten på första eller sista plansteget. Alternativt fälla in cylindrar, gummilister eller kornmaterial i stenen.

UNDERHÅLL
För granit rekommenderas i största möjliga mån torr rengöring, sopning eller dammsugning. Vid våtrengöring bör man skura granitgolv med ett Allrengöringsmedel. Kalksten och marmor bör man skura med såpa för mätta stenen och bygga upp naturligt fläckskydd. Vid svåra fläckar kan man använda Aceton, T-röd och blyfri bensin. Om fläcken hunnit tränga in i stenen så kan man använda sig av pastametoden. Det innebär att man blandar ett av ovanstående lösningsmedel med krita, bentonitlera eller potatismjöl. Pastan läggs på fläcken som innan ev. fuktats med lösningsmedlet, låt pastan torka innan den borstas bort och ytan tvättas med vatten.

GRANIT
Finns i en uppsjö av olika färger. Från ljusaste grå till djupaste röd eller mörkt svart. Färgen på trappen beror förstås på vilken sten man väljer men även vilken ytbehandling. De tre vanligaste ytbehandlingarna för trappor utomhus är råkilat, då stenen klyvs. Flammad då man hettar upp stenen så att kiseln i graniten reagerar och sprätter iväg eller krysshamrad som innebär att man efter sågning bearbetar stenen med en krysshammare. Dessa ytbehandlingar kan kombineras på stegen för önskad effekt.

KALKSTEN
Till trappor av kalksten används vanligtvis tuktade hällar med klovyta eller topphyvlad yta. Vid entréer används ofta plan- och sättsteg med hyvlad, huggen eller randsågad yta.

SKIFFER
Plan- och sättsteg utföres med klovyta. Kanterna på planstegen är vanligtvis sågade.

BLOCKSTEG
Tillverkas enligt önskemål med vissa begränsningar i längder på blockstegen. Kontraster kan utföras genom ett helt steg i kontrasterande färg, infällda puckar eller infälld list.

PLAN- OCH SÄTTSTEG
Granit med krysshamrad eller flammad yta utförs vanligen i 30 alt. 40 mm tjocklek liksom hyvlad eller huggen kalksten. Av skiffer tillverkas vanligtvis plansteg i 20 eller 25 mm tjocklek. Sättsteg i 20 mm tjocklek. Kontraster kan utföras genom ett helt steg i kontrasterande färg, infällda puckar eller infälld list.

ÅSNETRAPP
Är ett mellanting mellan trappa och gångväg där det är mindre nivåskillnader. Man bygger upp stegen med råhuggna kantstöd för att sedan fylla ut planstegen med hällar, grus eller smågatsten.

RAMPER
Rullstolsramper kan inte ha samma branta lutning som trappen varför de ofta läggs i en annan riktning, men i nära anslutning. Rampens sidostycken utförs vanligtvis i samma stensort som trappen men på planet läggs plattor eller hällar. Ramper för cyklar och barnvagnar kan och utförs oftast som en del av trappen och förses då med sluttande block.

SÄTTNING
Blockstegstrappor lägges vanligen på en utbockning av grus eller samkross. Alternativt på en sluttande betongplatta. Vid trappor bredare än 2 m delas stegen och fogen förskjuts. Plan- och sättsteg läggs på bruksbanor och fästs med antingen med bruk eller med kramlor. Vid bruksläggning är det viktigt med dräneringskanaler för att avleda vatten och undvika saltutfällningar samt sönderfrysning.